Glad alla hjärtansdag

Det var så himla skönt att få vara på besök i Uppsala igår. Casper var pigg och glad och pratade som aldrig förr. Förutom när han skrattade förstås, då gjorde det ont i magen. Stor skillnad från i söndags när han knappt var vaken, inte sa ett ljud och hade slangar överallt. Nu är han helt slangfri, de tog bort droppen igår efter att vi hade åkt hem. Claris blev väldigt glad att få se både mamma, pappa och Casper även om hon såg lite tagen ut när hon såg Casper ligga i sängen med bandage och slang i armen.

Vägen hem blev tuff för Claris då hon ville vara kvar hos sin mamma. Förstår hennes saknad och det var inte lätt att ta med henne hem då hon var ledsen hela tiden. Eftersom vi kom hem sent somnade hon fort ändå och det första hon sa imorse var att hon ville vara hos mamma. Den här situationen är ju väldigt speciell för henne då hon varken har brosan, mamma eller pappa hemma. Som tur är fick hon ju träffa Wigge och Wilma hos dagmamman idag och det kunde nog få henne på lite bättre tankar.

Läkarna sa igår att de möjligtvis skulle få komma hem fredag beroende på hur bra det går att äta och röra på sig de närmsta dagarna. Nu på förmiddagen har Cappen varit uppe och gått två ggr och ätit av alla hjärtansdag-godiset vi tog med igår, så än så länge verkar det som att de kommer hem imorrn. Hoppas läkarna kan ge oss klara besked snart så vi slipper gå runt och undra. Allra skönast vore det för Claris som är lite för liten att förstå tidsperspektivet, men "imorgon" vet hon vad det betyder. Så nu håller vi tummarna sådär hårt igen!! Skulle vara så skönt att få hem dem imorrn.

Glad alla hjärtansdag förresten!
Kram kram