Man måste ha något att längta till

Det är märkligt hur ena dagen kan vara upp och den andra så himla mycket neeeer. Jag kom ingenstans med skolan igår. Jag fastande i den hemtenta som ska in på fredag. När förmiddag blev eftermiddag kom paniken krypandes, jag låste mig totalt, fick inget gjort, svettades och grät en skvätt. Efter en promenad lossnade det äntligen litegrann. Men då var klockan kvart över tre, huvudet värkte och hungern började kicka in. Men som tur är, har denna dag varit helt tvärtom. Jag hade världens flow med hemtentan under förmiddagen och nu på eftermiddagen har jag rockat en redovisning. Måtte detta flow nu bara fortsätta ända fram till fredag!

 

När skolan känns så där tung och krävande är det bra att ha saker att längta till. Jag, Benny, Lina, Storken, Johanna och Robbin åker till Sälen i vinter. Grabbsen ska åka stafettvasan så vi har hyrt stuga och har tänkt göra en hel semestervecka av detta event. Förhoppningsvis kan vi åka lite skidor, skoter och kolla in älgparken. Dessutom ska vi besöka VM i Falun. Kommer bli awesome!

 

Kolla in vår stuga vi ska hyra:

 

 

Låt mig presentera helgen i punktform

Det är redan måndag igen. Min helg försvann i ett nafs. Det blev en blixtvisit i Skåne för att överraska syster Kikan som fyllt 25 år. Hennes Markus hade ordnat med fest som vi vetat om ett bra tag men som man tvingats hålla tyst om förstås. För mig och Benny som jobbade i helgen blev resan en aning stressig. Låt mig presentera helgen i punktform.

Lördag 27/9:

06.00: Kliver upp för att fixa kvällens hår och smink innan resan mot jobbet.

08.00: Benny och jag åker mot Katrineholm för att jobba

08.45: Börjar jobba. Ber våra snälla arbetskamrater om att få åka lite tidigare om det är så att det är lite folk i butiken.

12.30: Nu är det tänkt att vi ska smita lite tidigare. Det är fullt med folk i butiken så det blir inte av.

13.00: Vi stänger vanligtvis butiken. Men den är fortfarande full med folk som inte förstår att vi stänger kl. 13.

13.10: Fortfarande folk i butiken. Jag bönar och ber om att få smita ändå. Vi ligger 40 minuter efter i tidsschemat och kommer att anlända till Skåne i sista stund.

13.20: Lämnar äntligen Katrineholm. Stressade och förbannade. Äter lunch i bilen. Ingen tid att stanna.

13.20-17.35: Vi kör mot Skåne. tankar och byter förare i Jönköping, sedan iväg igen.

17.35: Framme vid hotellet i Kristianstad.

18.00: Lämnar Kristianstad för att åka mot Åhus där festen är.

18.15: Kaos. GPSen vill inte föra oss till Åhus. Irritation och bråk uppstår i bilen.

18.43: Med två minuter till godo anländer vi vid festlokalen i Åhus. Stämningen lättar.

19.15: Fredrika anländer med ögonbindel. Vi överraskar med sång i en uppdukad lokal. Gråtkalas uppstår.

19.15-03.00: Festen pågår med tävlingar, mat och dryck. Team Kikan-Lovers vinner tävlingarna (mitt lag). Folk droppar av festen. Sörmlandsfolket är starkast och dröjer sig kvar till 03.00 med dans och sång. Städning av lokal och kvällens enda tryckare blir det sista som sker i lokalen.

Söndag 28/9:
03.30: Tar nattbussen hem till Kristianstad.

04.00: Fyllekäk på ett kebabhak i Kristianstad.

04.36: Sista gången jag tittar på klockan innan jag somnar.

09.30: Dusch och hotellfrukost.

11.50: Checkar ut.

12.00-13.20: Besöker Kikan i hennes lägenhet. Hjälper till att röja undan presenter och överbliven mat/dryck.

13.20: Reser hemåt. Stannar för mat i Ljungby, bensin i Gränna och ett förarbyte mellan Norrköping och Katrineholm.

19.15: Anländer hemma. Trött, bakis, törstig, sliten m.m.

Helgen gick så fort att jag inte hann ta en endaste bild. Bara lite sjuka videos hanns med. Bjuder på en oldie.

Typ såhär såg jag ut.

Något att bita i

Här kommer en snabb liten update om vad som hänt sen senast. Det blir en snabb just för att uppgifterna står mig upp över öronen just nu. Mycket på grund av att jag valde att jobba två hela dagar denna vecka istället för att ägna mig åt skolan. Eller, jag försökte faktiskt göra både och. Läste så mycket jag kunde under raster och försökte dessutom hitta lite matinspiration de stunder som kassan på jobbet var tom på kunder. 

 

 

Veckan har varit något att bita i. I måndags hade vi inbrott i bilen. Någon krossade en ruta och letade igenom vårt handskfack. Det enda som stals var Clara-Stinas stövlar vilket är skitsamma, men så otroligt tröttsamt med allt efterarbete som krävs för rutan och det faktum att vi inte kan använda bilen förrän det är ordnat. Det verkar gå någon våg av brott i köpingen, grannen blev av med alla sina däck på bilen samma natt som vårt inbrott och två andra bilar ska också ha fått sina rutor krossade i köpingen denna vecka. Kände mig inte trygg på kvällspromenaden igår, obehagligt och frustrerande! 

 

Att vi är serievinnare för i år har jag redan annonserat, men i helgen spelade vi vår sista match för säsongen. Det blev förlust med 2-1, en match som lika gärna hade kunnat sluta med vinst. Vi mötte tabell-tvåan och det var jämnt ända fram till slutet. Men hey, vi var ju redan klara vinnare. Efter matchen åkte vi till Tunavallen och såg på United, och efter det blev det mat på Akropolis. Nu längtar jag ihjäl mig till avslutningen som kommer bli så grymt kul!

 

 

 

Nu ska jag sätta tänderna i skolarbetet igen. Ingen rast, ingen ro!  

Jag stretar emot

Jag har lite svårt att finna min plats i vardagen just nu (känner att detta är ett återkommande ämne i bloggen?) Jag stretar emot. Vill inget annat än att ta min examen och få komma ut i arbetslivet. Plugga på distans passar mig utmärkt, det är egentligen inte det, men ibland önskar jag att jag fick komma hemifrån lite oftare. Att inte ha tiden eller möjligheten att åka och storhandla mitt på dan, tvätta, städa eller plocka ur diskmaskin. Samtidigt är det ju väldigt flexibelt och skönt. Men det kan bli lite ensamt och man ansvarar för mycket.

 

Igår ägnade jag större delen av dagen åt allt annat än att plugga. T.ex. att storhandla och pyssla lite på hemmaplan. Jag köpte hem lite höstljung som jag planterade vid ingången av vår trädgård. Det blev riktigt höstmysigt. Men att ägna gårdagen åt att pyssla innebär att man får ligga i lite extra idag. Igår släpptes hemtentan och jag irrar runt bland frågorna och undrar var jag ska börja. Stretar emot lite till. Behöver verkligen en ordentlig spark där bak för att kunna dra igång denna höst på allvar.

  

 

Höstljung i härlig mörklila och ljusrosa 

Det värsta med att fly vardagen



Är att behöva återgå till den igen. Men jag ska inte klaga. Jag har ju haft en så himla bra helg. I fredags efter mitt seminarium startade vi (jag, Bempa, Maddo och Denta) vår roadtrip mot götet. Efter x antal timmar på vägen med massa roliga (om ni frågar mig) bil-lekar mötte vi upp Kikan utanför Lisebergsbyns bed & breakfast. Det blev en middag på stan, några glas rödvin och lite ilskna spelomgångar innan vi somnade för natten.

 



 

On the road!

 

 

Lördagen bjöd inte på något speciellt. FÖRUTOM LISEBERG DÅ! Jag har inte varit där på flera år men det var precis lika mysigt, mulligt och framförallt roligt som jag minns det. Förutom alla köer då. Köer överallt, hela tiden. Men vi hann med att åka både Helix (aldrig mer), Lisebergsbanan, Balder, Kållerado, stora pariserhjulet (aldrig mer, svindel hujedamej!) och gå på Spökhotellet Gasten. Det var en awesome dag.

 

 

Fina ansikten i Balder.

 

 

Titta vad jag vann då. På första försöket. Hehe.

 

 

Nöjd tjej!

 

Kristallsalongen med mitt hjärta!

 

På söndagen vankades det tidig hemfärd. Klockan ringde redan vid 06.00, vid 06.30 stod vi och hängde på låset vid frukostbuffén och vid 07.10 lämnade vi götet. Ungefär samtidigt som solen valde att gå upp.

 



 

Anledningen till den tidiga hemfärden var att både jag och Benny hade matcher att passa tiden till. Jag droppades av i Stenkvista innan resten av gänget åkte vidare till köpingen där Benny hade match. Hursomhelst står det nu klart att Dunkers damlag tar hem seriesegern i år. En stabil seger med 7-1 tog oss ända över målsnöret och som om inte det vore nog fick jag göra två assist och ett mål också. Ett jättesnyggt mål med vänster, direkt på volley från ett inlägg av Laila. Under de 10 år som jag spelat i damlaget har jag inte lyckas vara med och vinna serien en enda gång. Det var på tiden att den stunden äntligen kom. Så glad och stolt att vara en del av detta fantastiska gäng. Vi har gjort en så grym insats detta år.

  

Seriesegrare! 

 

Förstår ni vilken go' helg jag haft? Nu tillbaka till att inte äta snabbmat om kvällarna och åka karusell om dagarna. Istället ska matinspirationen fram och skolboken placeras under näsan. Det känns lite motigt. Kämpa Amalia. 

Nu nalkas hösten

Det är så friskt och skönt i luften om dagarna just nu. Solen har varit framme flera gånger under veckan också, och i helgen ska det bli jättefint väder (om vi får tro SMHI). Hoppas verkligen det, ska nämligen på en liten mini-semester till Göteborg. Jag, Benny, Maddo, Denta och Kikan ska gå på Liseberg. Mamma, Stefan och grabbsen ska också till Göteborg för att se på fotboll. Det ska bli så skönt att släppa vardagen en stund och få roa sig i det friska höstvädret.

 

I veckan har jag varit och klippt mig. Frisören var inte alls nöjd med att jag väntat så länge med klippning, så hon kapade en rejäl bit. Rätt åt mig egentligen. La i lite slingor också så jag slipper den fula utväxten. Trots den korta längden var det skönt att bli av med det slitna barret som bara trasslade sig.  

 



 

Bygga, bygga, bygga!

 

Nu tar jag helg!

 

Jag dog inte

I fredags checkade jag ut från veckans första seminarium med känslan av: "Yes, I made it!!" Alla som pluggar förstår den ångestladdade känslan man har första skolveckan när det mesta fortfarande är väldigt oklart, uppgifterna verkar svåra och litteraturen oändlig. Så sitter man där, minuterna innan sitt första seminarium och bara väntar. De där få minuterna innan seminarieledaren loggar in hinner man tänka en hel del, om man verkligen förstått uppgifterna rätt eller om ledaren kommer spänna fast en på sträckbänken och köra korsförhör. Det är nästan så att man vill ta till flyktbeteendet och bara dra. Men känslan efteråt, när seminariet gott smärtfritt och gruppen har diskuterat nonstop i två timmar, den är ganska jävla great. Första skolveckan är historia och nu laddar jag inför en ny!

 



 

 

 

Helgen har för övrigt varit rent förträfflig. Fredagen bestod av ett glas rött, tacopaj och chill i soffan (älskar såna kvällar). I lördags hann jag med att jobba och efteråt drog jag, mamma, Claris och Michelle direkt till Stenkvista för att se på MIF när de vann på bortaplan. Sedan hem och fixa med middagen som mamma, Stefan och grabbsen också fick smaka av. Vår söndag spenderade vi ute i den varma trädgården. Rensade förrådet samt klippte gräs och häck. Avslutade söndagen med att vinna med 11-2 över Mariefred. Nu går vi mot serieseger. I can feel it.  

När man inte riktigt vet vad man vill

Klev upp på vågen igår morse och möttes av siffrorna 75.0 kg. Har inte vägt mig på över ett år och då pendlade jag mellan 70-73 kg. Jag väger mer än jag gjort på många år utan att känna mig speciellt tjock. Jag känner mig stark och i vissa anseenden även muskulös.

 

 

 

Bilden till vänster är tagen våren 2012, dagen innan jag skulle på audition för gladiatorerna. Jag hade tragglat hela vintern med viktnedgång och hade lämnat mina 78-79 tunga "student-och-Miljöteamet-kilon" bakom mig. På bilden till vänster väger jag 69 kg. Jag var otroligt nöjd med mig själv och stolt över att ha fått kontroll över matvanor och träning. På bilden till vänster har jag sedan ett halvår tillbaka stiftat bekantskap med gymmet.

 

Bilden till höger är tagen den 3 september 2014, idag. På bilden till höger väger jag 75 kg, nästan i klass där jag befann mig en höst för snart 3 år sedan. Fast på ett helt annat sätt. Tyngre på ett helt annat vis. Bekantskapen med gymmet är nu mer än bara en bekantskap. Detta är inget jag uppnått nu under sommaren eller de senaste veckorna. Det har tagit mig två år av flera ups and downs, varierade kostvanor och träning.

 

 

 

Ändå har jag inte riktigt hittat rätt. Jag vet inte riktigt vad jag vill med kost och träning. Ni som läser bloggen regelbundet minns kanske de 3 första månaderna på året när jag prövade på en riktig tävlingsdiet med ätardag en gång i veckan. Det fungerade som sagt i ca 3 månader men var ingen livsstil. Efter det förälskade jag mig i Klara Dessers GI-metod och planerade all matlagning efter det. Men under sommaren har allt fallit bort och jag liksom bara är.

 

Sedan vi kom hem från Turkiet har jag valt att äta väldigt enkel mat. Mest ris, lax, kyckling och broccoli. Bara för att komma bort från den där feta maten som erbjöds i Turkiet. I lördags åt jag en kebabtallrik och en godispåse för att på söndagen återgå till den enkla kosten igen. Det kändes bra att kunna unna sig något utan dåligt samvete. Att veta att jag äter och tränar bra 6 av 7 dagar i veckan.

 

Men nu vet jag alltså inte riktigt vad jag vill. Läser i varenda tidning och instagrambild att "det viktigaste är att ha ett mål med träningen". Men hallå vad har jag för mål då?? Tre helger återstår av fotbollssäsongen och sedan är jag "fri" att träna, äta och syssla med vad tusan jag vill. Jag måste ta mig en rejäl funderare på vad jag egentligen har för mål med kost och träning.        

Hej vardagsångest

Urk. Om bara en halvtimme drar det igång igen. Skolan. Högskolan. Ångesten står upp i halsen på mig. Samtidigt som jag så gärna vill bli klar med min utbildning kan jag inte låta bli att känna hur skönt det har varit att jobba den senaste tiden. Jobbet är okomplicerat och kräver inte att man lämnar in saker i tid eller läser x antal sidor per vecka. Dessutom får man betalt. Kommande kurser skrämmer mig. Vi går nu upp på "grundnivå 2" med högre akademiska krav. Bara en sån sak får en ju att vilja säga tack och hej. Nej usch och fy. Nu måste jag borra ner huvudet och bara köra.

 

I helgen har vi inventerat på jobbet. Trots att det gick relativt smidigt har jag varit trött och nästan känt mig bakis efteråt. Drömde att jag räknade varor hela natten mellan lördag och söndag. Varvade söndagen med att sova och kolla på serier. Hann med lite träning också. Annars har jag mest bara varit ett tråkigt sällskap hela helgen.

 

Nu: kickstarta höstterminen!    



 

Serien Unforgettable är ny favorit.

 

Träning har hunnits med i veckan.

 

Fotboll likaså.