Är att behöva återgå till den igen. Men jag ska inte klaga. Jag har ju haft en så himla bra helg. I fredags efter mitt seminarium startade vi (jag, Bempa, Maddo och Denta) vår roadtrip mot götet. Efter x antal timmar på vägen med massa roliga (om ni frågar mig) bil-lekar mötte vi upp Kikan utanför Lisebergsbyns bed & breakfast. Det blev en middag på stan, några glas rödvin och lite ilskna spelomgångar innan vi somnade för natten.
On the road!
Lördagen bjöd inte på något speciellt. FÖRUTOM LISEBERG DÅ! Jag har inte varit där på flera år men det var precis lika mysigt, mulligt och framförallt roligt som jag minns det. Förutom alla köer då. Köer överallt, hela tiden. Men vi hann med att åka både Helix (aldrig mer), Lisebergsbanan, Balder, Kållerado, stora pariserhjulet (aldrig mer, svindel hujedamej!) och gå på Spökhotellet Gasten. Det var en awesome dag.
Fina ansikten i Balder.
Titta vad jag vann då. På första försöket. Hehe.
Nöjd tjej!
Kristallsalongen med mitt hjärta!
På söndagen vankades det tidig hemfärd. Klockan ringde redan vid 06.00, vid 06.30 stod vi och hängde på låset vid frukostbuffén och vid 07.10 lämnade vi götet. Ungefär samtidigt som solen valde att gå upp.
Anledningen till den tidiga hemfärden var att både jag och Benny hade matcher att passa tiden till. Jag droppades av i Stenkvista innan resten av gänget åkte vidare till köpingen där Benny hade match. Hursomhelst står det nu klart att Dunkers damlag tar hem seriesegern i år. En stabil seger med 7-1 tog oss ända över målsnöret och som om inte det vore nog fick jag göra två assist och ett mål också. Ett jättesnyggt mål med vänster, direkt på volley från ett inlägg av Laila. Under de 10 år som jag spelat i damlaget har jag inte lyckas vara med och vinna serien en enda gång. Det var på tiden att den stunden äntligen kom. Så glad och stolt att vara en del av detta fantastiska gäng. Vi har gjort en så grym insats detta år.
Seriesegrare!
Förstår ni vilken go' helg jag haft? Nu tillbaka till att inte äta snabbmat om kvällarna och åka karusell om dagarna. Istället ska matinspirationen fram och skolboken placeras under näsan. Det känns lite motigt. Kämpa Amalia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar