Den här veckan går segt och känns trist. Massor att göra i både skolan och på fritiden vilket gör att tiden bara klumpar ihop sig och blir till ett enda stort schema som man måste följa till punkt och pricka för att hinna andas. Jag har inte kunnat träna som jag velat den senaste veckan vilket gör att jag inte har samma energi i de uppgifter jag åtar mig. Barnen har varit sjuka och trotsiga vilket gör att veckan känns ännu längre och man får en extra prövning här hemma. Jag stretar verkligen emot vardagen så hårt jag kan.
Konstverk utanför Clara-Stinas förskola häromdan.
Men snart ska det blir rättsida på träningen. Var hos idrottsmassören för andra gången igår och han masserade både rygg- och sätesmuskler så pass att tårarna rann ner för kinderna. Idag är jag mörbultad och öm, men den spänning jag hade i ryggen (som antagligen kom ifrån rumpan) är nu borta och förhoppningsvis kan jag träna normalt igen när denna träningsvärk (om man kan kalla det så) är borta. Idrottsmassören har verkligen fått mig att inse hur viktigt det är att jag jobbar med rörligheten i min kropp. Därför kommer jag ägna resten utav september åt att öva rörlighet och löpning och lägga lite mindre fokus på just styrketräningen. Fast inte utesluta den helt såklart. Efter den 6e oktober när både Tjurruset och fotbollssäsongen är avklarad är det fullt fokus på styrka igen. Och mera rörlighet såklart. Som ett nytt litet hälsoprojekt kan man säga!
Från gårdagens härliga promenad efter besök hos idrottsmassören.
Det gick inte fort. Men det var fint.
Just nu försöker jag ordna upp saker och ting i plugget. Kollade nyss på en föreläsning som var intressant i ca 30 minuter. Synd bara att den var cirka 110 minuter lång. Detta roar man sig med då:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar