Nu tryter orken

Igår var min sista dag på skolan jag jobbat på hela hösten. När jag kom hem var jag helt slut. Trött på grund av att dagen varit stressig och jobbigt på grund av att jag skulle säga hejdå till lärare och elever. Jobbigt för att jag ska lämna över allt arbete jag gjort i höst till en vikarie som bara gått vid min sida i två dagar. Jag har skrivit omdömen, planering och rutiner. Fick med mig böcker och viktiga papper hem. Men glömde tofflorna. Vilken tur att jag ska dit på fredag igen och fika en sista gång med eleverna. 

När jag kom hem slocknande jag på soffan och sen sov jag utan problem mååånga timmar i sängen och när klockan ringde i morse skrek hela min kropp "NEJ TACK JAG LIGGER KVAR ETT PAR DAGAR!" Så förbannat trött är jag. Det är mycket spänningar som släpper och mycket ångest som dyker upp när man avslutar ett jobb mitt i terminen. 

En av mina fina avskedspresenter.
En alldeles egen lärar-kopp!

Med Mumin på, såklart.
Skolan jag jobbat på är Sverigefinsk. 

På tal om spänningar som släpper. Hur lär det kännas imorgon när opponeringen av examensarbetet är över? Uuugh vill knappt tänka på det. Man håller andan tills att det är över. Efter det kvarstår bara avskedsfika med klassen, avslutningsfest med fotbollslaget, att packa väskan, säga hejdå till vänner och familj sedan flyger jag. På söndag är det dags. *hjälp* *panik* *ont i magen* *aj aj aj* *osv*

Det ser ju inte helt fel ut. Men resfebern har tagit överhand. 

P.s. På måndag börjar SISTA kursen i grundlärarprogrammet. Oh my God det är nära nu. D.s.