När man mår som allra bäst

Vaknade 06.40 imorse trots att alarmet inte skulle ringa förrän kl. 08.00. Det är ungefär samma tid jag brukar åka till jobbet så kroppen ville säkert vakna till då. Fast det var skönt att vakna tidigt, då kunde jag sitta länge vid frukostbordet och smutta på min kopp te.

 

På schemat stod sedan städ-dag på hela Generalshöjden. Kratta och snacka skit, med andra ord. Efter det åt vi lunch och sedan åkte jag, B, Claris och Eaz och drog av ett härligt lunch-pass i boxen. Ett riktigt grisigt pass så att mjölksyran sprutade ut i kroppen och lungorna kippade efter luft. Kärlek x1000 på sådana pass, eller hur? 

 

 

Efter passet stannade vi till för att handla lördagsgodis. När vi sedan kommit hem och duschat så gjorde jag och B ännu ett ryck. Vi åkte till Strängnäs och storhandlade både det ena med det tredje. Så nu har vi mat, toapapper, tvättmedel och värmeljus en tid framöver. Så. Himla. Skönt. 

 

Jag mår som bäst sådana här dagar. När jag får vakna när kroppen vill vakna. När jag får sitta länge vid frukostbordet. När jag får träna ett riktigt grisigt pass. När jag orkar göra nytta. När jag får fylla kylskåpet till bredden. När jag kan sjunka ner i soffan i vetskapen om att jag har en riktigt skön lördagkväll med familjen framför mig. När jag vet att Valborg stundar och våra allra bästa vänner kommer över på middag. När jag vet att jag får en extra dag ledigt. Då mår jag som allra bäst. 

Tack och bock!