Jag vet att jag är rätt duktig på att stå upp för andra. Jag har fått återberättat för mig av gamla fritidsledare och lärare hur jag alltid försvarade andra, även de gånger som det kunde innebära att det istället var jag själv som råkade illa ut. Även i gymnasiet kan jag minnas hur jag ställde till med väldiga scener på fester och i skolan för att stå upp för vänner och familj. Ibland blev inte alltid konsekvenserna så bra, men jag har inte ångrat det en sekund.
Men när det kommer till mig själv är jag inte lika kvicktänkt och modig när jag hamnar i situationer där jag skulle behöva stå upp för mig själv. Jag ägnar för lång tid åt eftertanke och ofta skyller jag på mig själv och tar åt mig av felriktad kritik för att det är så mycket lättare än att säga ifrån. Jag kommer ofta på kloka saker i efterhand och tänker nästan dagligen tillbaka på situationer där jag skulle behövt svara eller agera annorlunda för att på så vis stå upp för mig själv. Vi har precis tagit klivet in i årets sista månad och det får bli ett nyårslöfte till mig själv: att våga tro mer på min egen förmåga samt stå upp för mig själv och det jag tror på.
Tack och bock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar