När tyngden på axlarna släpper

Idag känns livet lite lättare. Det har gått bra i skolan och Casper verkar vara pigg i Uppsala. Vi hade ett litet panikscenario idag på morgonen då doktorn trodde att nålen som suttit i Caspers mage med lokalbedövande försvunnit in i magen. Den var spårlöst borta och om de inte hittade den skulle det bli operation igen. Men de kunde sedan konstatera att nålen tagits bort redan vid operation, vilket också innebär att Casper inte fått något lokalbedövande i magen sedan operationen utan bara morfin. Skönt att de inte behöver operera igen men hemskt att Cappen legat utan bedövning i flera dagar. Inte konstigt att han gnytt och haft ont. Tycker han är så himla stark som hanterar smärta så bra fast att han är liten. En riktig hjälte faktiskt.

Vid halv tre åker jag och Claris upp till Uppsala tillsammans med Östen och Lillan. Det ska bli så skönt att få träffa en pigg Casper och få krama om både Benny och Madde. Claris har saknat sin mamma extra mycket så hon tycker nog också att det ska bli skönt att få träffa dem alla tre igen, även om det bara blir för några timmar. Ska se till att packa med lite extra kläder till Benny som verkar bli kvar där uppe några dagar till. Hur länge de blir kvar vet vi inte riktigt än. Vi hoppas få något besked så snart som möjligt så man vet ungefär hur många dar man behöver ställa in sig på.

Sen beskedet imorse att nålen inte var i magen har allting i alla fall känts mycket bättre. Det går framåt för Cappen även om det går sakta och i perioder. Rätt som det är kan han ha ont och sova i flera timmar men när han sen vaknar är han liiite piggare än innan. Ska som sagt bli väldigt skönt att få krama om alla. Så nu är det bäst att jag avslutar dagens plugg lite tidigare än planerat och sätter fart här hemma så vi kan komma iväg.

Kram kram

Halsband till Benny som Claris knåpade ihop
vid vår lilla pysselstund igårkväll.
Det ska självklart med till Uppsala!